Den glada grisen påminner om att vi har tappat smak!

En dag kom bilen med den nyslaktade grisen. Den levererades av Kajsa från Vettsta Gård hon hade tagit med den av grannen då hon ändå skulle leverera sina lådor av sina fina Black Angus eller fjällkor. Kajsa och hennes man tar sig tid att prata och de beskriver hur de alltid följer djuren till slakteriet som ligger nästgårds. Alla djuren går ute och äter gräs och därmed är de en del av kretsloppet. Nu kan man säga att man vet vad man äter. 

Helgen inleddes med invigning av vår nya rök. 4 dygn tidigare lade jag fläsksida i saltlag. Att röka är lite pyssel och man måste vara närvarande. Men att ha en syssla, som man tillsammans kan sköta, och sitta och ha givande samtal under tiden, har  gjutit samman vår familj. Alla är delaktiga. 

Dags för provsmak och barnen har först lite svårt men inser snabbt att "vanligt bacon" inte har röksmak. Nä det går nog inte att jämföra rökarom med koleldad rök fylld med alspån. Det är, om man tänker efter, mycket som inte längre går att jämföra när man har "äkta" vara och mat från butik. Äpple från trädet, potatisen i jorden, köttet direkt från gården. 

Vitlök(massor), lök, bacon/fläsk går ner i pannan spenat och grädde kommer till. Salt, peppar. Precis på slutet häller jag ner strimlad vitkål vill ha den lite krispig. Dinkelpasta kokar under tiden. Ett eko vin från Sicillien dricker vi till. Mindfulness är ju att kunna vara i nuet. I denna process har man inget val. Du tvingas in i en skön värld av välbefinnande då du fixar din egen mat.